I intervjun med statsminister Reinfeldt i SVT i kväll gavs ett glädjande besked: om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen (vilket är högst troligt) och om Alliansen får fler mandat än de rödgröna (vilket mycket nu pekar på), kommer Reinfeldt att sitta kvar som statsminister med en minoritetsregering.

Reinfeldt kan då i enskilda frågor söka stöd hos samtliga partier, för att den egna politiken i största möjliga mån ska få genomslag.  Alternativet, att avgå för att bilda en majoritetsregering, skulle förmodligen innebära en situation med Miljöpartiet som enda förhandlingspart. Det skulle med säkerhet resultera i katastrofala kompromisser.

Eftersom Sverige har negativ parlamentarism måste de rödgröna i detta läge samarbeta med Sverigedemokraterna för att avsätta Reinfeldt, genom att gemensamt rösta för en missförtroendeförklaring. 

Klokt sagt avslutade Reinfeldt:

Den som tycker om Sverige röstar inte in Sverigedemokraterna i Sveriges riksdag.

Det är mycket just nu. Heltidsarbete i polismyndighetens tjänst, ny termin på universitetet, examensarbete för Stureakademin, valarbete för Moderaterna, en kommande upplaga av Polishandboken och ansvar som vice ordförande i bostadsrättsföreningen.

Pust.

Resultatet av den senaste SIFO-undersökningen (mätperiod 16-19/8) är bästa möjliga. Alliansen fick i undersökningen egen majoritet, trots att Sverigedemokraterna erhöll riksdagsplatser. Och Moderaterna blev största parti.

Utgången inför valet är dock alltjämt osäker. Trenden bedöms vara att väljarna bestämmer sig allt senare. Vid valet 2006 väntade 20 procent av väljarna till sista veckan innan de bestämde sig, och sex procent till valdagen.

Om de rödgröna på grund av detta vinner valet innebär det – utöver socialism, skattehöjningar och ytterligare statsfeminism  – en mycket osäker mjukispolitik.

Gällande rättspolitiken har de rödgröna ingen överenskommelse över huvud taget. En kvalificerad gissning, baserad på de enskilda partiernas tidigare ambitioner, är att förd politik skulle innebära minskade resurser till i stort sett alla delar av rättsväsendet, sänkta straff för grova brott (undantaget våldtäkt) och återinförd halvtidsfrigivning.

Gällande försvarspolitiken är det bara säkert att det ska ske kraftiga nedskärningar. Vilka förband som ska läggas ner eller vilka förmågor som ska avskaffas är höljt i dunklet. Ingen säkerhetspolitisk analys är gjord.

Det enda säkra är att rödgrön politik skulle göra Sverige mer osäkert.

(Se tidigare inlägg om försvarsfrågan.)

Leif GW Persson skriver personligt i Expressen om varför han efter 45 år inte längre kommer att rösta på Socialdemokraterna. Han tror inte på Mona Sahlins ledarskap och samarbetet med Vänsterpartiet. Och de gamla idealen anses förlorade: “Vad var det som hände med Per Albin, Tage och Ingvar?” frågar han.

Läs krönikan och missa inte den nästkommande, med eventuellt besked om ställningstagande inför valet.

Till de som begår misstaget att inte läsa Peter Englunds blogg, vill jag tipsa om att han komponerat en lista med operaarior på Spotify. Utmärkt och avsedd för skrivande.

“Skrivmusik: Mirella Freni”

Apropå rubriken. Egentligen anser jag att teater (om dessa pajaskonster nu kan kallas för det) inte är konst, utan föredrar en mer traditionell definition av konstbegreppet. Men jag viker mig för den gängse uppfattningen.

Tipstack: Tom

I Tafalla i Spanien i dag. Rättvisa.

Jag tror på friare invandring. Märk väl: Inte villkorslös invandring, utan öppna gränser för laglydiga människor som kan försörja sig själva, vill arbeta och söka lycka. (Detta kan och bör naturligtvis kombineras med ett ansvarsfullt flyktingmottagande.)

Jag tror också på att demokratiskt stiftad lag ska respekteras och upprätthållas. Och att saker ska kallas vid sina rätta namn. Därför finner jag det något stötande att illegala invandrare numera för jämnan kallas papperslösa i mediala och politiska sammanhang.

De som kallas papperslösa saknar nämligen mer än bara några papper. De saknar svenskt medborgarskap och de saknar uppehållstillstånd (i regel har ansökan om detta prövats och medfört avslag i minst två instanser). Och de kvarhåller sig olagligt i landet genom att medvetet bedra våra myndigheter.

Många må på goda grunder anse att utlänningslagen bör ändras eller ersättas, men till det har skett är illegala invandrare fortfarande illegala invandrare, vilket innebär mer än att bara sakna några papper.

Den gångna helgen tillbringades i den underbara skärgårdsstaden Trosa, och av en slump passerade jag kommunens polisstation. På dörren satt en skylt med det heraldiska vapnet kraftigt solblekt. Och på skylten satt en amatörmässigt upptejpad lapp med den knapphändiga informationen att stationen endast är öppen torsdagar, endast dagtid och med stängt för en timmes lunch.

Polisens värdegrund (några självklarheter formulerade med 64 ord, som kostat miljontals kronor att framställa) deklarerar stolt att polisen ska vara “professionell” och “tillgänglig”. Verkligheten i Trosa kunde knappast vara mer avlägsen Rikspolisstyrelsens skrivbordsprodukt.

Längre ner på gatan såg jag sedan en valaffisch från Moderaterna, med texten “Trygghet kräver mer än fler poliser”. I Trosa hade nog invånarna föredragit ett något tydligare budskap, måhända “Fler poliser behövs – i hela landet”.

Tankesmedjan i P3 förfärades/raljerade i dag över att Kristdemokraternas valaffischer “för ett mänskligare Sverige” enbart visar afrikanska djur. Och rasismen är således uppenbar.

Hoppet står nu till den tappra organisationen Centrum mot rasism, som bevisat sin förmåga genom att ta ställning mot GB och dess rasistiska glasstillverkning i form av Nogger med lakritssmak, och därför svart färg.

(Blev du upprörd eller förbryllad av detta inlägg? Klicka här.)